<![CDATA[
<body>
<div id="Layer1" style="position:absolute; left:4px; top:2px; width:100px; z-index:2; font-size: 14px;">© Bengt Nyman</div>
<div id="apDiv2"><img src="bilder/skeppare-nyman.se.gif" alt="skeppare-nyman.se" width="351" height="40" border="0" longdesc="bilder/skeppare-nyman.se.gif"></div>
<div class="style7" id="apDiv7">
<div align="center">Mina förfäder var verksamma inom segelsjöfarten under dess glanstid på 1700 & 1800-talet</div>
</div>
<div id="Layer5" style="position:absolute; left:10px; top:80px; width:780px; z-index:5; border: 1px none #000000; height: 68px;">
<div align="justify">
<table width="780">
<tr>
<td><div align="center"><strong><a href="main/inledning.html"><span class="style10">Inledning</span></a></strong></div></td>
<td><div align="center"><strong><a href="main/slaktforskning.html"><span class="style10">Släktforskning</span></a></strong></div></td>
<td><div align="center"><strong><a href="main/slakttrad.html"><span class="style10">Släktträd</span></a></strong></div></td>
<td><div align="center"><strong><a href="main/links.html"><span class="style10">Länkar</span></a></strong></div></td>
<td><div align="center"><strong><a href="main/arkiv.html"><span class="style10">Arkivet</span></a></strong></div></td>
<td><div align="center"><strong><a href="gastbok/gast_main.html" class="style10">Gästbok</a></strong></div></td>
<td><div align="center"><span class="style11"></span><span class="style19"><a href="google/google.html" class="style10">Sök här</a></span></div></td>
<td><div align="center"><a href="http://translate.google.com/translate?hl=en&sl=sv&u=http://www.skeppare-nyman.se/&sa=X&oi=translate&resnum=1&ct=result&p" target="_blank" class="style10"><strong>In English</strong></a></div></td>
</tr>
</table>
<br>
<div align="center"><span class="style25"><strong> (Obs! Din webbläsare stöder inte ramar)</strong><br>
</span></div>
</div>
</div>
<div id="Layer2" style="position:absolute; width:780px; z-index:4; left: 10px; top: 143px;">
<table width="780">
<tr>
<td><div align="center" class="style24">- Släktforskningen som gav mina anfäder ett ansikte</div></td>
</tr>
</table>
<br>
<table width="780">
<tr>
<td width="449"><div align="justify"><strong> Denna hemsida handlar först och främst om släkten Nyman från Västergarn på Gotland och en gren som växte ut i Landskrona.</strong><br>
<br>
Här kan ni ta del av berättelser om segelsjöfarten som utspelar sig under 1700 & 1800-talet.
Berättelserna har anknytning till Nymänningarna som under fem generationer seglade som befälhavare, styrmän, matroser och färjemän. <br>
<br>
Nymänningarna producerade minst 35 sjömän under 1700 & 1800-talet. I Västergarn bedrevs det även en rederi och handelsverksamhet där spåren av dem än i dag lever kvar. <br>
<br>
Senaste berättelsen som färdigställts publicerades 2008-10-28 och handlar om <strong>Färjemännen i Landskrona</strong>. <br>
<br>
Denna bortglömda yrkesgrupp upprätthöll sjötransporterna till och från Danmark och andra inrikes orter i flera hundra år innan de slutligen fick ge vika för ångfartygen i industrialismens begynnelse.<br>
</div></td>
<td width="10"> </td>
<td width="309"><div align="justify" class="style10"><img src="bilder/Frontpic.jpg" alt="År 1881-1882 seglade min farfar Jacob Georg Albert Nyman till Kapstaden med fregattskeppet Albert Wilhelm" width="400" height="300" border="1"><br>
År 1881-1882 seglade min farfar Jacob Georg Albert Nyman till Kapstaden med fregattskeppet Albert Wilhelm.<br>
</div></td>
</tr>
</table>
<br>
<table width="780">
<tr>
<td><div align="center"></div></td>
</tr>
</table>
<table width="780" height="2804">
<tr>
<td height="22" scope="col"> </td>
<td width="645" class="style22"> Gotland<br></td>
</tr>
<tr>
<td scope="col"><a href="dokument/vastergarn.html"><img src="bilder/old_ship.jpg" width="111" height="130" border="1"></a><br>
<br></td>
<td><div align="justify"><span class="style19"> <br>
Nymans - Handelsmän och Sjöfarare från Västergarn<br>
</span> <br>
Handelssjöfarten i Västergarn hade sin blomstringsperiod under 1700 & 1800 -talet. Under denna period ägdes och bemannades många av segelfartygen i Västergarn av släkten Nyman. De verkade bl. a. som redare, befälhavare, matroser och handelsmän. Nymans bemannade även fartyg med hemmahamn i Visby och Klintehamn som redades av släkterna Donner, Lythberg, Lange, Herlitz, Snöbohm och Smitterberg.<br>
<br>
<a href="dokument/vastergarn.html">Läs mer >>>>>></a> <br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td height="166" scope="col"><a href="dokument/sjofarare.html"><img src="bilder/GW_Nyman.jpg" width="111" height="130" border="1"></a><br>
<br></td>
<td><div align="justify"><span class="style19"><strong> <br>
Visby Sjömanshus - matrikel<br>
<br>
</strong></span> En sammanställning över sjöfarare Nyman's i Västergarn. Utdrag från matrikeln i Visby Sjömanshus arkiv med diverse kompletteringar. Med hjälp av uppgifter i arkiven från Visby Sjömanshus är det möjligt att följa de enskilda sjömännens på och avmönstringar, tidpunkt, befattning ombord, fartygets namn, destination, rederiets namn och vem som var befälhavare m.m.<br>
<br>
<a href="dokument/sjofarare.html">Läs mer >>>>>></a> <br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td height="164" scope="col"><a href="dokument/nymans.html"><img src="bilder/graen_mini.jpg" alt="Nymans producerade mängder av sjöfolk" width="111" height="130" border="1"></a><br>
<br></td>
<td><br>
<div align="justify"><strong class="style3"><span class="style19">Nymans "producerade" mängder av sjöfolk</span></strong><br>
<br>
Få gotländska släkter lär ha "producerat" så mycket sjöfolk som släkten Nyman från Västergarn. Letar man i Nybergs släktkalender hittar man åtminstone sexton sjömän plus några skeppsredare och i Skepparegillets medlemsmatrikel finns inte mindre än åtta skeppare från släkten Nyman.<br>
<br>
<br>
<a href="dokument/nymans.html">Läs mer >>>>>></a><br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td height="165" scope="col"><a href="dokument/sommardag.html"><img src="bilder/sommardag.jpg" alt="En sommardag i Klintehamn år 1855" width="111" height="130" border="1"></a><br>
<br></td>
<td><div align="justify"><strong><br>
En sommardag i Klintehamn år 1855</strong><br>
<br>
Det är en dag i början av augusti, en skuta ses siktad i inloppet till Klintehamn. Briggen Loyd av skeppare A P Nyman, som med säker hand för in fartyget, för det är hemmahamnen. Ägaren är konsul C W Herlitz. Med på briggen är en tysk köpman som är väl hemma i det svenska språket för han har varit här tidigare och gjort affärer med köpmännen i Klintehamn. Nu skall han besöka C W Herlitz för virkesaffärer..........<br>
<br>
<a href="dokument/sommardag.html">Läs mer >>>>>></a><br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td height="152" scope="col"><a href="dokument/posttrafiken.html"><img src="bilder/postjakt.jpg" width="111" height="130" border="1"></a><br></td>
<td><div align="justify"><strong class="style19"><br>
Posttrafiken Gotland-Öland </strong><em><br>
</em><br>
Under 1600-talet kom viss organiserad trafik med öppna postjakter i gång huvudsakligen avsedd för postens överförande. Posttrafiken gick vanligen från Öländska Gaxa och senare Böda till Gotländska Fröjel och Västergarn samt senare till Klinte. Beroende på väder och vind samt isförhållanden kom posttrafiken tidvis även i fortsättningen att segla på Västergarn. <br>
<br>
<a href="dokument/posttrafiken.html">Läs mer >>>>>></a><br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td scope="col"> </td>
<td class="style22"><br>
<br>
Landskrona<br></td>
</tr>
<tr>
<td height="168" scope="col"><a href="dokument/landskrona.html"><img src="bilder/farjebat.jpg" width="111" height="130" border="1"></a><br></td>
<td><div align="justify">
<p><strong class="style19"><br>
Från Gotland till Landskrona </strong><br>
<br>
Anders Olofsson Nyman (1789-1831) landstiger 1809 i sjöfartsstaden Landskrona efter en utförd rymning från hukaren Hercules i Yarmouth-England. Här startar Anders sitt nya liv som ger upphov till en ny gren i det Nymanska släktträdet och ett antal nya sjömän. Anders gifter sig 1815 med Cristina Maria Romelin vars rötter är starkt bundna till sjöfarten. Christina´s far Friedrich Romelin är Coopwardie-styrman och moderns anfäder har bedrivit färjemanstrafik i flera generationer.<br>
<a href="dokument/landskrona.html"><br>
Läs mer >>>>>></a><strong> <br>
<br>
<br>
</strong></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td width="123" scope="col"><div align="left"><a href="dokument/georg.html"><img src="bilder/georg_nyman1.jpg" alt="Min farfar styrmannen Jakob Georg Albert Nyman" width="111" height="130" border="1"></a><br>
</div></td>
<td><div align="justify"><span class="style19"><br>
Min farfar skepparen Jakob
Georg Albert Nyman</span><br>
<br>
Georg Nyman föddes i Landskrona den 3 oktober 1861. Georgs liv kom att präglas av sjömansyrket då han efter införskaffad praktik som bl.a. matros och konstapel blir antagen vid Navigationsskolan i Malmö 1891 för att där läsa till styrman. Georg kom senare även att tjänstgöra som kapten på Barkskeppet Dahlia af Landskrona vars ena delägare var hans äldre bror Albin Nyman<br>
<br>
<a href="dokument/georg.html">Läs mer >>>>>></a><br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td><div align="left"><a href="dokument/dahlia.html"><img src="bilder/dahlia1.jpg" alt="Barkskeppet Dahlia af Landskrona" width="111" height="130" border="1"></a><br>
</div></td>
<td><div align="justify"><span class="style19"><br>
Barkskeppet ”Dahlia af Landskrona” </span><br>
<br>
Söndagen den 1 oktober 1893 hade vinden ökat till hård
sydlig storm med hög sjö och regntjocka. Vid inseglingen var
det så hård sjö att lotsen inte kunde bordlägga
med båten utan Dahlias befälhavare valde att segla efter
lotsbåten. Vid rännan till Bredskär törnade Dahlia
så hårt på grund att det skakade flera gånger.
Vilka skador hade Dahlia eventuellt fått vid grundstötningen?
Ja, det var en fråga som måste få ett snabbt svar
....<br>
<br>
<a href="dokument/dahlia.html">Läs mer >>>>>> </a><br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td><div align="left"><a href="dokument/albert.html"><img src="bilder/albert1.jpg" alt="Skeppet Albert Wilhelm" width="111" height="130" border="1"></a><br>
<br>
</div></td>
<td><div align="justify"> <strong class="style19"><br>
Skeppet Albert Wilhelm </strong><br>
<br>
År 1881-1882 gjorde min farfar Georg Nyman en riktig långresa då
han som lättmatros seglade med fregattskeppet Albert Wilhelm till bl.
a. Capstaden. Det tog styvt ett och ett halvt år innan han var
åter på svensk mark.
Kort efter att Georg mönstrat av i Göteborg förliste
Albert Wilhelm på natten mellan 26-27 januari 1883 utanför
Lillesand i Norge. Av besättningen på 16 man var det tio
man som ............<br>
<br>
<a href="dokument/albert.html">Läs mer >>>>>></a><br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td><div align="left"><a href="dokument/christopher.html"><img src="bilder/st_christopher1.jpg" alt="" width="111" height="130" border="1"></a><br>
<br>
</div></td>
<td><div align="justify"><strong class="style19"><br>
Barkskeppet S:t Christopher
från Landskrona</strong> <br>
<br>
S:t Christopher var tungmanövrerad, svår att få att
falla av, därför inträffade också ett av de första
åren en kollision i Nordsjön. Fartyget seglade över
en engelsk fiskare, och rederiet blev dömt ansvarig för olyckan.
Vid denna kollision förlorade S:t Christopher sin vackra galjonsbild,
som vid sammanstötningen lossnade och föll ner på fiskarens
däck, där man behöll den som god pris och ett minne.<br>
<br>
<a href="dokument/christopher.html">Läs mer >>>>>></a><br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td><div align="left"><a href="dokument/segelsjofarten.html"><img src="bilder/ceres.jpg" alt="" width="111" height="130" border="1"></a><br>
<br>
</div></td>
<td><div align="justify"><strong class="style19"><br>
Segelsjöfarten - Minnen från dess sista glanstid i Landskrona</strong><br>
<br>
Ja, segelfartygens glanstid är visserligen för den yngre generationen ett länge sedan förgätet minne, men hur paradoxalt det än låter, så är mekaniseringen av sjöfarten en jämförelsevis ung företeelse. Under större delen av mänsklighetens historia har sjöfarten helt och hållet uppehållits och behärskats av segelfartygen. Det var då de seglande fartygens stora tragik, att de, liksom mycket annat här i välden, skapat av människohand, i sista timman, då de nått sin största utveckling, stodo inför sitt fall.....<br>
<br>
<a href="dokument/segelsjofarten.html">Läs mer >>>>>></a><br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td><div align="left"><a href="dokument/sjomanshuset.html"><img src="bilder/sjomanshusen.jpg" alt="Sjömanshuset i Landskrona" width="111" height="130" border="1"></a><br>
<br>
</div></td>
<td><div align="justify"><strong class="style19"> <br>
Sjömanshuset i Landskrona</strong><br>
<br>
Vad är egentligen ett sjömanshus? En institution som har något
med sjömän att göra blir nog i många fall svaret
ty kunskaperna på detta område äro i allmänhet
ganska ringa. <br>
<br>
Definitionen är emellertid i all sin enkelhet i viss mån
sann men just ej vidare uttömmande.........<br>
<br>
<br>
<a href="dokument/sjomanshuset.html">Läs mer >>>>>></a><br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td><a href="dokument/chiffonje.html"><img src="bilder/chiffonje.jpg" alt="Släktforskning med hjälp av en chiffonjé" width="111" height="130" border="1"></a><br>
<br></td>
<td><div align="justify"><strong class="style19"><br>
Släktforskning med hjälp
av en chiffonjé</strong><br>
<br>
Karin Hellberg skriver: -
Min farfars far hette Nils Fredrich Dahl och var kopparslagargesäll. Nils hade en yngre bror vid namn Johan Ferdinand Dahl. Av husförhör framgår, att denne var snickargesäll. Mina fastrar var och hälsade på släkten i Landskrona i slutet av 1800-talet. Släkten hade en båt som hette Dahlia sade de.Kanske var det bara en roddbåt? Mina förfäder hade en tendens att skryta.<br>
<br>
<br>
<a href="dokument/chiffonje.html">Läs mer >>>>>></a><br>
<br>
<br>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td height="181"><a href="dokument/farjeman.html"><img src="bilder/sailor.jpg" alt="Färjeman" width="111" height="130" border="1"></a><br>
<br></td>
<td><div align="justify"><span class="style19"><br>
Färjemän i Landskrona</span><br>
<br>
Inte mycket har skrivits eller berättats om Färjemännen och Färjemanslaget i Landskrona. Ändå upprätthöll Färjemännen och Färjemanslaget sjötransporterna mellan Landskrona - Danmark och andra inrikes orter i flera hundra år.<br>
<br>
<br>
<a href="dokument/farjeman.html">Läs mer >>>>>></a><em><br>
<br>
<br>
</em></div></td>
</tr>
</table>
<div align="center"><a href="http://www.skeppare-nyman.se/">Till toppen<br>
<br>
<br>
</a></div>
</div>
</body>
]]>