1§ Med hänsyn till ordningen så skall ingen allmän sammankomst med Laget tillåtas med mindre att en av Magistratens ledamöter jämte stadens edsvurne Notarius är närvarande vilken ansvarar för noteringar om vad som där kan tilldra sig ,,,,,emot den vars känslor som de själva skälig kan pröva.
2§ Då skall en av Lagets ledamöter väljas till Ålderman samt en eller två till Bisittare som utses efter den ordning som förhållandena syns medgiva.
3§ Då må Laget hålla sina sammankomster var de vill, antingen hos Åldermannen eller hos någon av Lagbröderna.
4§ Ämbetet bör två gånger om året, nämligen första gången vid påsk och andra gången vid Michaelsmässotid, samlas på Laghuset och därvid överlägga ,??,, sina tijd pengar varje gång så mycket de själva sinsemellan vill. Efter Råds-Besittarens utsagor utgår böter om någon därifrån sig undandrager.
5§ Bröderna bör gå Lagets ärenden och trilskas någon så böta han en daler till Lådan och tolv öre till de fattiga. Men sker det någon väsentlig försummelse så dömer Råds-Bisittarna med Laget däröver.
6§ Laget bör ha en låda där deras pengar, sigill, protokoll och andra handlingar skall förvaras. Den bör vara försedd med dubbla lås och tvenne nycklar varav Åldermannen har en och Bisittaren den andra. Den som förlora sin nyckel skall böta en daler till lådan och tolv öre till de fattiga.
7§ Åldermannen och Bisittarna bör varje år göra avräkning över Lådans medel med Råds-Bisittarnas och Ämbetets närvaro som han bevittnar och i lådan iläggas. Om detta ej sker bötar Åldermannen en daler till lådan och en till dom fattiga medan Bisittarna bötar halva beloppet.
8§ Vid Ämbetet skall det vara en Armbössa som förvaras i Lådan med vilken Åldermannen och Bisittaren ska ha noggrann insyn så att de pengar som dit läggas blir räknade och till de mest nödlidande utdelade efter Råds-Bisittarnas beprövande av Lagets gottfinnande.
9§ På samma sätt skall också Färjemännen med sitt folk ha noga tillsyn på den Armbössa som är ombord så att det inte sker någon försnillning, men skulle det hända så skall vederböranden återbetala summan samt böta därutöver med dubbla beloppet, hälften till lådan och hälften till de fattiga, allt efter omständigheterna.
10§ Lådans medel må inte onyttigt förtäras utan Magistratpersonens, Åldermannens och Bisittarnas kännedom till Ämbetets gagn och nytta användas. Dock när det sker att någon av Lag Bröderna kommer till stor skada, sjukdom, olycka eller annan nöd så bör densamme understödjas av Lagets medel så mycket som möjligt och vad Lådan förmår.
11§ Kommer klagomål får då övervägas om Ämbetet snarast bör sammankallas eller anstå till nästa sammankomst. Bör det förra ske så ger rekvirenten till Lådan två daler och till dem fattiga sexton öre men på den förra händelsen gives endast åtta öre till lådan och två öre till de fattiga vilket allt den brottslige bör ersätta.
12§ Då det är angeläget att färdiga och dugliga färjor och båtar med deras tillhörande redskap hållas i gott och redigt tillstånd bör Färjemännen ha icke endast tillräckliga fartyg utan också vara utrustade med segel, ankar, tåg med mera som är lagligt och försvarligt så att både befraktare och passagerare kan anförtro dem så väl sig själva som sitt gods och laster vilket gods Färjemännen så skall tillvarata så att det icke skadas Där detta inte sker och klagomål framkommer så skall den brottslige erlägga böter som Borgmästare och Råd beslutar om.
13§ Färjemännen skall vara pliktiga att hålla gods och välbefaret folk som förstår seglation och det som därtill hör och inte acceptera i sin tjänst sådana som till dryckenskap och överdåd är benägna eller som är vanartiga eller förargliga. Dem som mot detta bryter skall böta efter de övriga Lag-brödernas utsagor så mycket som de anser vara skäligt.
14§ Den Färjeman som antingen själv inte vill eller av vissa orsaker inte kan följa sitt fartyg på sjön skall vara skyldig att skaffa en god karl till skeppet i sitt ställe. Gör han inte detta och klagomål däröver sker så skall han efter hörande i Laget bötfällas.
15§ Ingen av färjemännen vare sig Åldermannen, Bisittaren eller någon av de övriga skall i frakten ha någon förmån framför den andra utan bör hållas börd om börd och frakt om frakt den ena efter den andra. Därför bör Åldermannen hålla noggrann journalanteckning så att ingen av Lag Bröderna i ett eller annat fall må förfördelas utan alla skall ha samma rätt. Det skall vara dennes skyldighet som bördan eller frakten faller på att ha akt på det han på grund av vårdslöshet av andra ? eller ? företagande icke försummat tjänligt väder och vind dömdes?han alltid vara redo och villig att passa tid och tillfälle. Gör han det ej och skada eller försummelse därigenom sker bör han den upprätta och plikta efter lagets gottfinnande eftersom skadan och försummelsen kan vara stor till. Händer det sig att någon resa förfaller innan den återkommer som först avgått eller flera vilja fort på en dag med frakt och förslor så hålles likväl ordningen och bekvämas till de resandes och befraktares handelsvaror lika som vinden och vädret vill foga sig. För vilket allt de ha att åtnjuta den betalning i frakt och förslor som den 19§ förmår och innehåller där de inte å annat sätt kunna sinsemellan därom åfångas.
16§ När någon sjöresa uti Kungl Majts och Kronans tjänst blir befallt och färjemännens fartyg därtill önskas skall Åldermannen med tillkännagivande se till att den som frakten efter Bördan förestår, vare sig en eller flera, må genast tillsägas att han utan minsta dröjsmål eller försummelse må vid foglig vind avsegla.
17§ Om någon ensam person, av vilket stånd han än må vara, är angelägen att resa till den danska sidan eller sjöledes inom riket och att han innehar vederbörligt pass, må han inte i väntan på flera passagerare hindras att avresa, när väderleken så medgiver och att han betalat frakten enligt gällande ordning.
18§ Blir någon färja eller båt skadad vilket ägarna genast bör åtgärda eftersom dessa fartyg alltid skall hållas i gott stånd så är hans Lagbröder skyldiga att hjälpa honom upp på land och med reparationen samt åter ut igen efter bördan och frakten i sin rätta ordning.
19§ Taxan anger hur mycket färjemännen bör åtnjuta för frakt och för lön till de på färjeturerna belägna orterna emellan Malmö och Sundet. För en båt från Landskrona till Köpenhamn betalas sex daler silvermynt, samma till Helsingör, till Malmö sex silvermynt och till Helsingborg fyra silvermynt. Men för en färja eller jakt bestäms frakten med vederbörande efter vad de kan samsas om. När en passagerare inte ensam beställer båt utan följer med annan frakt eller passagerare, betalar han för sig och sitt resetyg tjugofyra öre, lika till alla berörda orter. Utöver denna taxa må färjemännen inte belasta någon utan låta sig nöjas av det som här är utsatt, annars utgår straff när någon framfört klagomål därom hos Magistraten.
20§ Färjemännen skall vid tillämpning av sina förmåner och rättigheter se till att inget intrång ske av andra, utom eller inom Staden, in eller utrikes boende, med frakter eller förslor på färjeturerna när deras fartyg är beställt för frakten med deras färjor och jakter kan verkställas till vilken ända sådan frakt ??? Trafikerande färjor ? laget ? bör ? då de med frakten bör vara billigare så där över inte skäligen kan klagas ( inte över föregående taxa stegrad varder ). Men vill någon ändå hyra främmande färjor och jakter eller till något främmande fartyg ta återlast sådan som laget med sina jakter och fartyg kan föra så må säkert undantag tillåtas endast den som får frakten av ? sig där om hos laget ? för sin färj? frakt ??? liksom ??? frakt och ? till (oläsligt överstruken mening)
21§ Skulle någon ut- eller inländsk skeppare eller färjeman vilja överföra passagerare på färjesträckan så får sådant inte ske utan Lagets tillstånd och att den främmande färjemannen betalar till Laget frakten eller så mycket som de kunna komma överens om vilka pengar som skall läggas i Lådan och som skall användas till Lagets nytta. Strider den främmande skepparen häremot så gör man honom fast och Borgmästare och Råd får lösa tvisten.
22§ All överfart ifrån Ålabodarna, Glumslöv och andra hamnställen som sker och till färjemännens förfång är strängeligen förbjuden. Var och en som vill färdas sjövägen till någon ort skall enligt förordningarna söka de rätta och lagliga hamnplatserna annars utgår straff som lagen stadgar.
23§ Färjemännen skall alltid ha fartyg i hamnen till de resandes överförande in eller utom Riket när så behövs. Sker det inte och det kommer klagomål så straffas det efter omständigheterna.
24§ Vid varje frakt med båt skall det till Lådan läggas åtta öre och för varje frakt med färjan en daler silvermynt. Över detta bör Åldermannen hålla riktiga anteckningar.
25§ Den Man eller Karl som i färjemannens frånvaro förestår färjan eller båten bör ha noggrann kontroll över att såväl fartygen som redskapen och att övrig utrustning noga överses och förvaras så att de ej skadas vid storm och oväder. Detta gäller även hemma eller borta vilken skyldighet som det åligger färjkarlen såvida bonden inte själv är tillstädes. Gör han inte detta får han plikta med penningar till Laget allt som dess förseelser syntes förtjäna.
26§ En färjekarl må inte understå sig att utom färjemannens vetskap och samtycke företar sig någon annan hyra på fartyg än den han verkligen är tillsagd att färdas på för att fartyget ej må ta skada eller försummas i sin Börd. Den som annat gör straffas efter Lagets omdöme och beprövande.
27§ Den färjekarl som inte vill nöjas med den kost som huset i vars tjänst han står, får straffas villkorligt av laget.
28§ Han skall om nätterna befinna sig i sin husbondes hus eller på fartyget när han om detta blivit tillsagd och inte understå sig att bo annorstädes i staden eller på främmande orter bliva i Land eller dricka sig drucken då han är antydd att gå ombord. Om så sker får han böta två daler till Lådan samt sexton öre till de fattiga första och andra gången men sker det oftare skall han böta dubbelt.
29§ Avslöjas färjekarl med snatteri eller stöld så straffas han vid domstol för brottet efter den Allmänna lagen men gör han skada på det som antingen blivit honom under vård givet eller eljest ombord finnes så får han ersätta det och plikta efter omständigheterna med penningar, hälften till Lådan och hälften till de fattiga.
30§ Låter färjkarl nykter eller drucken att förledas att lämna sin husbondes tjänst hemma, eller borta och han därav tar skada så bör han återgälda den efter goda mannamått samt dom och böter tre daler till Lådan och sexton öre till de fattiga. Samma straff gäller den som förleder annans folk och den drabbade husbonden får ta igen med Borgmästaren och Råds tillstånd.
31§ Färjekarlen ska, när han länge och troget har tjänat, få njuta samma förmån som omnämnas i den 10§ efter Råd-bisittarnas och Lagets gottfinnande.
32§ Om någon av Lagbröderna skulle med döden avgå och han lämnar änkan efter sig eller några barn och änkan på nytt ingår giftermål med en man som seglationen behärskar eller om detsamma sker med dottern eller om sonen vill ingå i Laget och han är befaren i vad som angår sjöväsendet så må detta tillåtas endast om ingivningspenningar till Lådan för Laget är uppfyllda. Vill änkan inte gifta om sig men ändå hålla färjkarl samt behålla Lag-rättigheterna, eller avstår det till en annan sjöfaren man, så kan sådant inte förvägras om Laget förut om Lådans inkomst är tillfredsställd.
33§ Ingen får inträda i Laget som inte förvärvat sig kunskap om seglation och sjöväsendet så att han vet och förstår vad där tillhör samt ha ett gott rykte och om sitt förhållande en god vittnesbörd samt att han efter överenskommelse med Laget skänker till Lådan och de fattiga en skälig penning.
34§ All ohövlighet vid Laget emot Magistratpersonerna, Åldermannen och Bisittarna förbjudes. Om detta sker emot den första bötas tre daler till Lådan och en daler till de fattiga, emot den andre två daler till Lådan och sexton öre till de fattiga och emot den siste en daler till Lådan och åtta öre till de fattiga och ha den dessutom förövat skada kan den rättmätige tvista därom. Sker det oftare så överläggas detta av domaren som prövar vad den brottslige bör ersätta. Åldermannen skall heller inte vid bestraffning använda skällsord eller med annan ohövlighet illa hantera sina medbröder. Sker slagsmål och där läggas hand på Åldermannen eller Bisittarna så pliktas för den förra sex daler till Lådan och två daler till de fattiga samt för den senare två daler till Lådan och en daler till de fattiga dock förbehåller sig målsägaren söka rättelse vid domstolen vilket sker genom domstolsutslag.
35§ Den som vanvörda hela Laget skall böta till Lådan en daler och en daler till de fattiga men uttalar någon okvädningsord emot Lagbroder eller dess hustru plikta han två daler till Lådan och sexton öre till de fattiga (Stadgans och dess rätt förbehållen ? ) Inträffar hugg och slag vid öppen Låda så bötas till Lådan så mycket som Laget förmår utom Stadens rätt sker allenast ? böta den skyldige till Lådan två daler och till de fattiga sexton öre men Rådsbesittarna och Åldermannen stå fritt att befalla i Ämbetets saker.
36§ Allt svärjande och missbruk av Guds namn och förtörnelse vid Laget är förbjudet. Beträdes någon därmed så skall nu sådant vid domstolsutslag anses efter ”Stadgan om Ender” dess- utom även så mycket bötas till Lådan Angivaren och de fattiga till ? sligtas?
37§ I övrigt rättar sig Laget efter såväl allmänna Sjölagen 1667 som Kungl. Skråordningen 1720 och andra förordningar inte här nämnda men som är utgivna och till dem lämpliga mål och ärenden såsom ock vad ?? om ? aler vaför ??? orsaker nödvändigt att ? eller tillverka ?? master och tåg därtill vill vara benägen att som till ? och ? medgiver ?
Dessa föreskrivna uglor och artiklar skall vara Laget till rättelse och efterlevnad. Men skulle något förekomma att Laget inbördes inte kan låta sig rättas så meddelas det hos Borgmästare och Råd för att avvakta deras utslag. Vilket till yttermera bekräftelse med Stadens insegel och Magistratens underskrift härmed är verifierat. Landskrona Rådhus år efter vår herres och frälsares nåderika födelse: Ettusen Sjuhundrade och på det Tretiofjärde den 20de dagen i mars månad 1734.
| Borgmästare Bernard Oelreich | ||
| Rådman Laurentius Hahn | Rådman Frans Cervin | |
| Rådman Jöran Roth | Rådman Erich Wassman |
Ordningsreglerna har från orginaltexten transkriberats med hjälp av Magdalena Jonsson i Nybro. Orginaltexten är på vissa ställen oläslig vilket gör att det finns några luckor i texten. För att öka läsförståelsen har den transkriberade texten fritt av undertecknad omarbetats till en populärutgåva som presenterats på denna sida.
Här kan du ladda ner kopior av orginaldokumenten som består av 21 stycken jpg-bilder (2480 x 3507). Bilderna är samlade i en map som komprimerats till en fil på 18MB. "Ordningsregler för Färjemanslaget "
2009-10-31 / Bengt Nyman
