Uthi Siö och Stapel Staden Landscrona/ ? ? ? stadens färger /hafva uppå widt sitt tillbörligen ? ? / the * Nembl Christoffer Arnutsson, Engelbrekt Andersson, Pehr Pehrsson och Olulf Pehrsson ny inom then förra* inför oss och sitt enda Rätt Måndagen dh / 27 sept åhr 1731 då uppå wårt Rådhuus/ med Borgenskap laga rät/te gång hölle uppkommit och tillkännagif/wit huru for the sinsemellan öfverlagt/samt efter samråd till ? kommit at/ inbördes med Magistratens tillstånd ? ?/? och fastställe ? och /Ordning till så ? som warder we/der börandes behöriga rättelse och efterlevnad/ både nu och i framtiden begärande allt/ therföre at Magistraten nu sådan ordning/ och inrättning dereföreskrifwer wille samt/ wissa uglor och articlar till thess widmakt/hållande uppsättija Och emedan thet/ icke mindre skickatigt än lofligt är at/ uti alla stånd och ämbeten nu god ord-/ning och Poletie blifwer inrättad och / bibehållen så har Magistraten till thenna/ thessa ? ? ? ? ? icke/ allenast samtycka utan icke ? ? ? ? anseende/ dertill sådana articlar och punkter som/ här under förmählas then och andra weder-/börande till wederbörlig efterrättelse före-/skrifwa welat
Nembl
1§ Då det allt så mycket redigare och uthi(?) godt skick/ och ordnig må tillgå så skall ingen publique/ sammankomst med Laget tillåtes med / mindre en af Magistratens ledamöter/ jemte stadens edswurne Notarius är/ therwid närwarande hwilken swarar/ förer pennan och antecknar hwad som/ ther förlöpa kan emot then wader känsslo(?)/sam the siellfwa kunna skiälig pröfwa.
2§ Då skall ock en af lagets Ledamöter uth-/wäljas till Ålderman jemte en alt/ twänne till bijsittare allt som ämna/ å mannen(?) blifwa kan efter then ord-/ning som billigheten synas medgifva.
3§ Då må och laget hålla sina sammankomster/ uti hwillket rum och huus the wilja antin/gen hoos Ålldermannen eller någon af/ lag Bröderna.
4§ Ämbetet bör 2ne gånger om året nembl/ 1sta gången om påsk och andra gången om/ Michaels mässo tijd samblas på Laghuset/ och therest öfverlägga sina tijd penningar hwar/ je gång så mycket the siellfwa sins emellan/ hwillia derifrån ingen sedan wid ? Böter/ efter Råds Bijssittijarnas utsagu får sig/ undandraga(?).
5§ ? Bröderna bör gå Laget ährender / treskas han så plikta En daler till Lådan och/ tollf öre till dem fattiga. Men skier deri/genom någon besynnerl försummellse/ så döma Råds Bijsittjarna med laget/ theröfwer.
6§ Laget bör hafwa sin låda hwaruti deras/ penningar sigill skrået Protocolierna/ och andra handlingar kan förwahras/ hwilken bör så uti samblings husset för/ sedd med *dubbellås och* 2ne nycklar hwaraf ålder/ mannen hafwer en och Bijsittarna En. Then/ som med sin nyckel bortblifwer böta En/ daler till lådan och tollf öre till them fattiga.
7§ Åldermannen och Bijsittjarna böra hwart/ åhr giöra räkning för Lådans medell/ uti Råds Bijsittjarnas och Ämbetets när/ varau som han bewittnar och i lådan/ inläggas wid boot för åldermannen En daler/ till lådan och en till them fattiga men för Bijsittjarna hälften mindre.
8§ Wid Ämbetet skall ock nu ArmBössa/wara som förblifver i lådan med hwill/ken Åldermannen och Bijsittjarna haf/wa flitigt insenda at de penningar som/ dijt läggas blifwer rättel. och till de mest/ nödlidande uthdellta efter Råds Bijsittja/ rnas bepröfwande af Lagets godtfinnande.
9§ I lijka måtto skall ock färgmännen/ med sitt folk hafwa noga tillsyn med den/ Armbössa som äro om Bord at then wid icke/ något underslef(?) skier men skulle thet hända/ så skall nu sådan gällda Summan åter/ samt plikta theröfwer uppå (med dubbelt/ så mycket hällften till lådan och hällften till/ dem fattiga) efter omständigheterna.
10§ Lådans medell måge(?) icke onyttigt förtäras/ utan med Magistratens pehrsonens, Åldermann/ ens och bijsittjarnas wettskap till Ämbetets gagn/ och nyttan anwändas. Dock ther så hända/ skulle att någon af Lag Bröderna kommo/ oppå stoor skada, sjukdom, olycka eller annor/ nöd det hvid(?) dock nådel afwända så bör/ then samme understödjas af Lagets me/dell så mycket möjligt är och Lådan/ förmå kan.
11§ Kommer klagomoål för tå öfwerwäges om/ Ämbetet bör strax tillhopa kallas eller/ anstå till nästa sammankomst. Bör thet/ förra ske tå gifwer reqvirenten till lådan Twå daler och till dem fattiga sexton öre/ men på then förra händelsen gifwas allenast Åtta öre till lådan och Två öre till dem/ fattiga hwilket allt den bråttslige bör ärsättja.
12§ Emedan det icke mindre angeläget än till/ börligt är at färdiga och dugl. färgor/och Båtar med Theras tillhöriga redskap/ hållas uti godt och redigt tillstånd förthen skjull böra färgmännen hafwa icke al/ lenast tillräckl. fahrtyg utan icke så/ conditionerade med Segell, Ankar, Tåg/ och det mera som Lagligt och förswarligt/ wara kan så att både Befraktare och/ Passagerare kunna förtro dem så väl/ sig siellfwa som deras gods och Ladningar/ hwilket gods färgmännen skall så ta/ wara at therå icke skada tijenas. Dher/ thetta icke Skier och klagomål theröfwer/ kommer skall then bråttslige eftersom/ målet kan förfinnas wara förfallen till/ den plikt som Borgmästaren och Råd ther/ å läggandes warder.
13§ Då skola ock färgmännen vara pliktiga at/ hålla godt och wällbefarit follk som förstå Se/ glationen och det dertill hörer: icke tålandes/ uti sin tjänst sådane som till dryckenskap/ och öfwerdåd benägna eller wanartiga och/ förargerliga äro. Dhen häremot bryter/ skall böta efter de öfriga Lag Brödernas/ uthsagu så mycket the pröfwa Skiälligt/ wara.
14§ Then färgman som antingen siellf/ icke will eller för wissa orsaker skull icke/ kan föllja sitt fahrtyg i Siönn skall / wara förbunden at skaffa en god och duglig/ Karl till Skieppare i sitt stäl/ le Giör han häremot och theröfwer/ klagat warder skall han till böö/ter uti Laget efter bepröfwande för/ fallen warda.
15§ Ingen af färgmännen ware sig Ålder-/ mannen Bijsittjare eller någon af the öfriga/ skall äga uti fruktan och för ? någon/ förmåhn fram för hwarannan utan bör/ hållas börd om Börd och frakt om/ frakt then ena efter then andra theröf/ wer Åldermannen bör hålla riktig/ Journal af anteckning så ingen af/ Lag Bröderna uti ett eller annat mål/ må förfördelas utan skola alla min/sta lyka rätt. Då skall thet ock wara/ thens skyldighet som Bördan eller frak/ ten faller till at hafva ackt uppå det/ han medellst wårhslöthet(?) af andra / ? eller ? företagande icke/ försummat tjäneligt wäder och wind/ dömdes(?) han alltid wara redo och/ flitig at uppassa tiden och tillfället/ giör han det eij och skada eller försum/ mellse derigenom Skier bör han then/ upprätta och plikta efter lagets godtfinnan/de efter som skadan och försummellse/ kan wara stoor till. Händer thett/ sig att någon resa förfaller innan then/ återkommer som först afgått eller flera/ wilja fort på en dag med frakt och/ ? så hålles lijkwäl ordningen/ och beqwämas till the resandes och Be/ fraktares commoditi lijka som win/ den och wädret will foga sig. För/ hwilket allt the hafwa at åthniuta den/ befallning uti frakt och föhr? som/ den 19§ förmår och innehåller ther/ the icke å annor sätt kunna sins/ emellan derom åfångas.
16§ När någon Siöresa uti Kongl Majts/ och Cronans tjänst blifwer befallt och fär/gemännens fahrtyg ther till önskas /skall Åldermannen uppå tillkänna/ gifwande foga then anstallt af then som/ frakten efter Bördan förestår ware sig/ en eller flera må genast tillsägas at/ han utan minsta drögmål eller försum/ellse må kunna wid foglig wind/ afsegla.
17§ Then någon ensam persohn ware af/ hwad stånd han wara må willa för/ sin resas angelägenhet genast till/ danska sidan eller inom rijkes siöledes/ hafwa och han uti rätta ährenden *med wederbörl pass* stad/der är må han icke i väntan på flera/ Passagerare therifrån hindras när wäder/ leken så medgifwer och han betalar/ frakten efter thenna ordning inne/ hålld.
18§ Blifwer någon färja eller Båth ofär-/ dig hwillken ägarne genast bör förfär/ diga låta på thett fahrtygen alltid mågn/ hållas i godt stånd så äro thess Lag Bröder/ skylldiga att hiellpa honom then samma/ på landet till reparation samt åter uth/ igen hwilka emellertid? förestå Bördan/ och frakten efter sin rätta ordning.
19§ Och på det en wijss taxa må wara huru mycket/ färjmännen uti frakt och fohr löhn till/ the på färjeloppet belägna orter emellan Mallmöe och Sundet inclusive bör åtnuta/ så skall utaf en båt *från Landscrona* till Köpen/ hamn betalas sex daler silvermynt dito till / Hellsingör sex daler till Mallmöe sex silvermynt/ och till Hellsingborg fyra silvermynt Men/ af en färja eller jakt betingas frakten/ med wederbörande thet bästa the kunna/ sämjas om. En passagerare när han/ icke ensam beställer båth utan fölljer/ med annor frakt eller passagerare be/ talar för sig och sitt resetyg tjugofyra/ öre lijka till alla berörda orter uth/ öfwer thenna Taxa måge färjmännen/ icke belasta någon utan låta sig åthnöija med/ thett som här utsatt är wid thet straff som/ målet förtjänar när theröfwer klagadt/ warder hoos Magistraten.
20§ Så skolha och färjmännen wid sine för/måner och rättigheter handhafda warda i/ så måtto at them intet intrång af andra/ utom eller inom Staden in eller uthry/kes boende Skie må med antingen frak/ter eller förslor på färjloppet när/ theras fahrtyg äro förswarl af fraktenn/ *med theras färjor och jakter kan wärkställas till hwillken ända sådan frakt ? ? Trafiquerande Färjor ? laget ? bör ? då the med frakten böra wara billiga så theröfver icke skäligen klagas kan (icke öfwer föregående Taxa stegradt warder) Men will någon äntel hyra/ främmande *färjor och jakter* eller till något fremmande fahrtygs taga åtherlast sådan som laget med sina jakter och fahtryg föra kan* så må säkert äntel(?) tillåtas/ allenast then som får frakten aff(?) sig therom hoos/ laget och ? för sin färj(?) frakt? ? ? ? ? lijk som ? ? ? frakt och ? till. Oläslig överstruken mening.
21§ Skulle ock någon ut eller inlänsk/ Man skieppare eller färjman wilja öfwerföra Passagerare *? färjeloppet* så/ skall sådant icke Skier uthan med Lagets tillstånd/ hwarföre then främmande färgman/nen betalar till Laget frakten eller så mycket som/ the kunna förenas om hwilka penningar/ läggas i Lådan och användes till Lagets/ nytta Strider den främmande skepparen häremot så giöras han fast och Borgmästar och Råd/ lägga dem emellan.
22§ All öfwerfartr ifrån Åhla Bodarna Glums/löf och andra ? hamnställen som skier/ ? och till färgmännens prejudice warder all/ deles förbunden. Börandes nu hwar som will gå Siöwägen till någon ort lijkmä/tigt förordningarna söka the rätta och Lagl/ hamneplatser wid thet strafff som Lagen/ theröfwer stadgar.
23§ Sen så skola färgmännen alltid haf/wa fahrtyg i hamnen till the resandes/ öfwerförande in eller utom Rijket enär/ påfodras. Skier thet icke och ther kommer Kla/gomål öfwer straffas det efter omständig/heterna.
24§ Wid hwar båtefrackt skall läggas till/ Lådan åtta öre och af hwar frakt med färjan En daler silvermynt theröfwer Ålderman/nen bör hålla riktig annotation.
25§ Dhen Man eller Karl som uti färgmannens/ frånwaro förstår färjan eller Båten bör/ hafwa flitigt ? at så wäl fahrty/gen som redskapen och thet mera noga för/ sees och förwaras at eij skada wid storm och/ Owäder eller elljest thet åkommer an/ tingen hemma eller borta hwilken/ skyldighet åligger färjkarlen skiönt / bonden är siellf tillstädes Giör han thett/ icke plikta derföre med penningar till/ Laget allt som thes förseellse syntes förtjäna.
26§ Så må nu sådan färjekarl icke heller un/derstå sig at utom färgmannens wet/tenskap och samtycke företaga sig någon/ annan hyra än then han wärkelig fahr/ före och tillsagde är på det fahrtyget ej/ må taga skada eller försummas i sin/ Börd. Then annat giör straffas efter/ Lagets omdöme och bepröfwande.
27§ Then färjkarl som icke will nöjas med/ then Kåst som huuset i hwars tjänst han/ står förmår straffas willkorl af/ laget.
28§ Han skall ock om nätterna förblifwa uti/ sin huusbondes huus eller ock på fahrty/get när han therom tillsagd warder och icke/ understå sig at taga qvarter annorstädes/ i staden eller på främmande orter blif/wa i Land eller dricka sig druken tå ho/nom är antydd at gå om Bord Twå/ daler böter till lådan samt sexton öre/ till them fattiga 1.sta och andra gången men/ skier thet oftare skall han böta dubbellt.
29§ Beträdes färjekarl med snatterij / eller stöld då straffas *vid domstol* therföre efter/ allmänna lagen men giör han skada/ å thett som antingen blifwit honom/ under wård gifwit eller elljest om bord/ finnes då gälda han then åter och plikta *efter omständigheterna med penningar* (hälften / till Lådan och hälften) till them fattiga.
30§ Låter färjkarl nykter eller drucken/ låcka sig uhr sin huus Bondes tjänst hem/ma eller borta så han theraf skada / tager bör han fylla then åter efter /goda Manna mått?dom och böta/ tre daler till Lådan sexton öre / till them fattiga. Samma straff/ wara och på then som tubbar annans/ follk then rättan huus Bonde må / igen taga med Borgmästaren och Råds / tillstånd.
31§ Så skall ock färjkarlen när han / lenge och trogeligen tjänt hafwer niu/ta samma förmåhn som uti then / 10§ förmäles Tillgodo efter Rådh /Bijsittarnas och Lagets godtfinnande.
32§ Då(?) någon af Lag Bröderna skulle med / döden afgå och lemnade Enka efter sig/ eller ock några Barn och Enkan gin/ge å annat ährligt giftemål med / then Man som Seglationen förstå kunde/ eller thet så med dottrerer hända eller/ ock Sohnen wille Laget sig begifwa/ när han wore befaren uti hwad Siö/wässendet angår så må sådant til /låtas allenast then samme *? ? ? ? och ? tillställd under ? ock *om ingif/nings penningar till Lådan med / laget sig förenar. Wille ock en/kan icke uti annat giftje träda ? lyka/ fullt hålla färjkarl samt Lag/Rättigheten undergå eller afstå/ thett till en annan Siöfahren Man/ så må sådant icke förwägras *på först sett at(?) när/ Laget föruth om Lådans inkomst är/ tillfreds ställdt.
33§ Ingen må komma i Laget som icke uti/ Seglation och siöwässendet för/ wärfwat sig then Kundskap at han/ weet och förstår hwad then till hörer / samt är af god frägd och han om sitt/ förehållande godt wittnes börd jemte/ dett han efter öfwerens kommande/ med laget gifwer till Lådan och / the fattiga en shiälig penning.
34§ All ohöflihet wid Laget emot Magistrat personerna/ Åldermannen och Bijsittarna för/biudes. Skier det emot den första/ bötas therför tre daler till Lådan/ och En daler till them fattiga emot/ then andre Twå daler till Lådan / och sexton öre till them fattiga och emot/ then sidste En daler till Lådan och åtta öre till them fattiga *ock hafva then föröfvat skada thessutom sig rättmätigen täflan(?) äger*. Skier/ thett oftare så öfwerläggas therom/ utaf dommaren * som pröfvar hwad then bråttlisge bör ungälla* Så skall ock heller/ Åldermannen wid straff till / giörandes med skiällsord eller/ annan ohöflighet illa handtera / sina medbröder. Skier slagsmål och/ ther läggas hand på Åldermannen/ eller Bijsittarna så pliktas för den/ förra Sex daler till Lådan och Två/ daler till dem fattiga samt för den / senare Twå daler till Lådan och En daler / till them fattiga dock mållsägan/de Rätten förbehåller ock uth sådan uthföres wid ? ? ? ?.
35§ Ofvan som sidwördar hela Laget skall/ böta till Lådan En daler till dem/ fattiga En daler men talar någon o/qwädings ord emot LagBroder eller/ thess hustru plickta twå daler Lådan/ och sexton öre till dem fattiga Stad/gans och dess rätt förbehållen Åkommer / hugg och slag wid öppna Låda så bötas/ therföre till Lådan så mycket som / Lag förmår utom Stadens rätt/ skier allenast ? böta then skyll/dige tå till Lådan Twå daler och/ till de fattiga sexton öre men/ Råds Bijsittarna och Åldermannen/ står fritt at befalla uti Ämbetets/ saaker.
36§ Allt swärjande samt Guds namns/ missbruuk och förtörnellse wid La/get förbiudas. Beträdes någon ther/ med så skall nu sådan wid domsutslag ansses efter/ Stadgan om Ender hwarutom äf/wen så mycket böötas till Lådan/ Angifwaren och the fattiga till/ ?sligtas.
37§ I öfrigt rättar sig Laget efter så/ wäll allmänna SiöLagar 1667/ som Kongl Skråordningen 1720/ och andra förordningar uti alla/här icke nämnda men ther utsatta / och till them lämpliga mål och / ährenden. såsom ock hwad ? ? om *? aler hwarför? ? ? orsaker nödvändigt att ? eller tillwerka ? ? master ock tådt thertill willja wara benägen att som till ? och ? medgifwer ?*
Thessa föreskrefne uglor och articlar/ förblifwe laget till ladig rättelse och efter/lefnad Men skulle något förekomma thet/ Laget inbördes icke kunde rätta eller hlåta/ så angifwes thet hoos Borgmästare och Råd/ af thess utslag afwaktas. Hwliket till/ yttermera bekräftellse med Stadens / insegel och Magistratens underskrift weri/fieeradt warder. Landscrona Rådhuus/ Åhr efter wår herres och frällsares / nåderika födellse Ett tusende Siuhundra/ de och på thett Trettijonde fierde den/ 20de dags/ uti Martimånad 1734.
| Borgmästare Bernard Oelreich | ||
| Rådman Laurentius Hahn | Rådman Frans Cervin | |
| Rådman Jöran Roth | Rådman Erich Wassman |
Transkribering utförd av Magdalena Jonsson, Nybro 2009
2009-10-31 / Bengt Nyman
