Det var en sommardag ... |
|
Det är en dag i början av augusti, en skuta ses siktad i inloppet till Klintehamn. Briggen Loyd av skeppare A P Nyman, som med säker hand för in fartyget, för det är hemmahamnen. Ägaren är konsul C W Herlitz. Med på briggen är en tysk köpman som är väl hemma i det svenska språket för han har varit här tidigare och gjort affärer med köpmännen i Klintehamn. Nu skall han besöka C W Herlitz för virkesaffärer. Skeppare Nyman och köpmannen Cheffer stiger iland på den nyanlagda bryggan på Bornholmen. *) de tittar sig omkring. Åt norr ser de Warfsholm med alla sina byggnader som tillhör ett skeppsvarv. Där är det full aktivitet, det byggs nya båtar. Konsul C W Herlitz och köpmannen Albrekt Lindström köpte varvet 1847 av arvingarna efter huset Donner. På Warfsholm har sedan 1600-talet bedrivits kalkbränning, det vittnar en gammal kalkugn om. En karta från 1702 visar att där fanns en mindre hamn. Varvet byggdes 1782 av huset Donner. På Bornholmen finns endast några mindre hus. Skeppare Nyman skall gå in till konsul Herlitz och lämna rapport om resan. Skepparen och köpmannen gör sällskap. De går en bit på vägen som J N Donner anlade i slutet på 1780-talet .De vänder sig åt söder och ser då Kalkugnskajen som sin stora kalklada. Lite längre in ser de den stora kalkugnen, C W Herlitz äger och driver den. Lite närmare ligger Barlastkajen där alla skutor lossar sin barlast av sand innan de hämtar en ny last. Från hamnvägen ser de alla små stugor i "Norparegränd" (Södra kustvägen) där många av de boende arbetar åt de stora köpmännen i samhället. Carl Smitterbergs stora nybyggda hus blir synligt liksom stallbyggnaderna och förrådsbyggnader ner mot stranden. Hans far David Smitterberg bor i låg långsmal byggnad på andra sidan vägen. Nästa hus, något skymt av mindre träd är konsul Herlitz nya stora hus med en flaggstång på varje gavelspets. **) Vid besök från Danmark flaggar konsul Herlitz med en svensk och en dansk flagga eftersom han är dansk konsul. Skeppare Nyman pekar sedan ut Albrekt Lindströms bodbyggnad och det stora bostadshuset på andra sidan vägen. ***) Tullhuset, som har blivit påbyggt med en våning, syns mycket bra framför dem. I viken mellan hamnen och Barlastkajen ligger två skutor och lastar virke. De är angjorda vid två duc dálber, det är stora fyrkantiga stenkistor med en kraftig stolpe i mitten. Lastningen går till så att man fogar samman balkarna eller det virke som skall skeppas ut i stora flottar. Flottarna drages av hästar ut så långt att det går och sedan tar en roddbåt vid. Det är en roddare och en yngre medarbetare som ser till att flotten följer med. Då man kommer fram till båten lämnar "hjälparen" över till en lastare som ser till att virket blir upphissat till en port eller lucka i skutans för. I den ena roddbåten sitter den alltid glade och skämtsamme Niklas Måhrbäck. Han var postförare, född 1802, och med på den vådliga postfärden från Öland 1830. På den färden miste han två kamrater och en passagerare. De kom till slut i land på Idö i Västerviks skärgård. Måhrbäck fick högra underbenet amputerat, tre tår på vänster fot och ett stycke av hälen samt ett finger bortopererat. Eftersom Måhrbäck är så svårt handikappad får han hjälp ner till utlastningsplatsen (bädden) och väl nere i roddbåten är han i sitt esse, där trivs han. Överkroppen är det inget fel på, han är stark och duktig att ro. Måhrbäck bor i en liten dålig stuga mitt emot konsul Herlitz nya stora fina hus. De två herrarna kommer nu fram och ser det stora Donnerska huset. Till höger är ett hus nyligen ditflyttat, det är konsul Herlitz gamla bostad som han har flyttat sedan han byggt sitt nya hus. Det är ett stort bulhus i två våningar med veranda åt parken. Här har hans f d bokhållare Carl Hederstedt med fru öppnat gästgiveri. Gästfriheten och den stora hållstugan vid Donnerska huset är sedan lång tid borta. |
 |
Skepparen och köpmannen är nu framme vid konsul Herlitz kontor och bodbyggnad. Bodbyggnaden har långsidan mot "Platsen", så kallas området framför huset. Konsul Herlitz står på balkongen över entrédörren och tar emot de två herrarna. Han skyndar ner och ber sin bokhållare Frans Smitterberg att öppna dörren och ta emot gästerna. Skepparen Nyman avlämnar sin rapport. Frans Smitterberg får ägna sig åt den tyska köpmannen så länge. Nyman är också nyfiken på nyheter som har hänt under den tid han varit borta. Det har hänt både tråkiga och glada nyheter. Konsuln börjar med att berätta de tråkiga nyheterna - "Min gode svåger och affärskompanjon Albrekt Lindström avled hastigt tidigt i våras. Han lämnade sin kära hustru Mathilda Sofia med sex barn, den äldste 14 år och den yngste endast 3 år. Det är en sorg för oss alla. Trots den stora sorgen tog hon emot sommarboende i sitt hus hela sommaren. Den kända författarinnan Fredrika Bremer med en sällskapsdam bodde där." Den glada nyheten är att min hustru födde vår fjärde son den 12 juli. Han döptes den 17 juli till Carl Rudolf. Fadder var Carolina Emilia Sundahl och Frans Smitteberg samt Fredrika Bremer. Vi har väl önskat en dotter men hon kommer kanske nästa gång |
Konsuln och skeppare Nyman får skjuts ut till skutan för att se till att lasten blir lossad och väl omhändertagen. Skeppare Nyman får sedan skjuts hem till Västergarn där han har sin familj. Det blir ett kärt återseende eftersom han inte varit hemma på ett år. Den tyske köpmannen tar in hos gästgivare Carl Hederstedt där han blir väl fägnad och får en god säng. *) Bornholmen, en liten holme mitt emellan Barlastkajen och Warfsholm Lantmännens foderfabrik ligger där nu. **) Södra kustvägen 8 ***) Högre folkskolan - nuvarande Hassela Vävars -----o-----
Källor: Gotländsk släktbok, Nyberg Klinteminnen, August Lindqvist Husförhörslängder och födelselängder för Klinte socken Anteckningar av Edvard Snöbohm och Elof Sollerman Artikeln är hämtad från Klintebladet oktober 1997 Skrev gjorde Gösta Hassellöf  |
||